Jag har en förkärlek för änglar. Övriga små gubbar, tomtar, porslinsfigurer eller liknande göre sig icke besvär. Men änglar har jag lite här och där omkring mig – både fysiskt och metafysiskt.

Och jag funderar på varför. Jag har väldigt svårt att tro på bilden av ängeln – en vacker människa klädd i lång klänning med vingar på axlarna… Helt absurd bild egentligen.

Men den mentala bilden är en helt annan. För mig står änglarna för: tillit, tilltro och tillgivenhet.

Tillit till att ängeln kan hjälpa människor att gå åt rätt håll, få styrka och nå dit de vill. Om sedan ängeln är en yttre kraft eller en inre kraft hos människor som gör att de kan gå, få och nå det de vill bara de har tillit – det tycker jag inte är så viktigt.

Tilltro till att det kommer att ordna sig. På ett eller annat sätt så kommer det att ordna sig. Speciellt när man är i svåra omständigheter, i sorg eller mår dåligt. Det kommer att ordna sig – och det underlättar oerhört om vi har tilltro till det! Om vi inte törs tro på att saker kommer att ordna sig, så är det väldigt lätt att vi ger upp. Så ha tilltro!

Tillgivenhet – ängeln står på din sida. Det finns någon som tror på dig och som tänker på ditt bästa! Vi är alldeles förfärligt duktiga på att glömma bort det när det gäller oss själva. Att hjälpa andra och tro på deras förmåga är ganska lätt, men att ta hand om oss själva, tro på oss själva och tänka på vårt eget bästa är svårare. Det kanske är enklare om vi lägger det utanför oss själva – en skyddsängel som ser till dig.

Så tillkalla dina änglar – oberoende av ifall de finns eller inte. Var ett med änglarna och ha tillit, tilltro och tillgivenhet för dig själv!

Vad behöver din ängel hjälpa dig med?

yeh yeh coach

ps: de fina garnänglarna görs av min granne Karolina Axelsson: